Vila i frid Saga

I fredags morse fick vi åka in akut med Saga till veterinären då hon spytt, blivit apatiskt och vinglade när hon skulle gå. Hon var uttorkad och proverna visade att njurarna inte funkade som de skulle. Vi fick höra att prognosen för att hon skulle överleva var väldigt liten och att vi inte skulle vänta oss något mirakel.

Efter att ha fått dropp i några timmar tog vi henne till Luleå för att bli inlagd över helgen. Hon kämpade tappert och piggnade till lite efter några dagar men röntgen visade att hennes ena njure lagt av och att den andra hade tagit över. Den hade sedan inte klarat av trycket utan slutat fungera även den, det var det som gjorde att hon blev så akut sjuk.

På söndagen åkte vi upp för att säga farväl till henne. Även om det var det enda rätta att göra så var det en det svåraste beslutet jag tagit. Jag var med då hon somnade in och saknaden är så stor här hemma. Det är alldeles för lugnt och tyst och inte längre hör man hennes otåliga jam på morgonen när hon tycker man är för morgontrött eller en glad hälsning då man kommer hem. Hon blev bara 2 ½ år och kommer för alltid att vara saknad…


Foto: Sandra Stenberg – Inspireramera.se

0 reaktioner på ”Vila i frid Saga

  1. Jag får tårar i ögonen. Att vara den som beslutar att någon inte ska få leva vidare är himla tufft. Hur sjukt djuret än är, och hur väl man än vet att man måste, är det tungt.Vi vet av egen erfarenhet och skickar tröstekramar till er båda.

  2. Kram Förstår den hemska känslan. Befann mej i en snarlik situation med för en tid sedan. Man vet vad som är rätt, men tyvär gör det inte sorgen mindre. (Ifs var vår kattgubbe 25 år:)Låt sorgen få ta plats och tid. Det är inte bara en katt,utan en kär familjemedlem som man har förlorat.

  3. Hej Sandra… Jag beklagar sorgen, jag vet exakt hur det känns eftersom jag fick avliva min katt Glitter i fredags av samma orsak. Det är så tomt och hjärtat värker. Nu har jag extra ont eftersom vi fick lägga in vår hund idag, veterinärerna gör allt de kan men det ser inte bra ut. Jag är helt förstörd… Stor kram till dig, hoppas det värsta går över snart så att ni kan börja minnas de fina stunderna!

  4. Nej vad tråkigt Sandra!! Ditt inlägg fick mig att tänka tillbaka då jag fick lov att avliva min hund, också p.g.a sjukdom. Otroligt jobbigt är det. Massa kramar till dig & Tommy!!

  5. skickar värmande kramar..jag kommer ihåg när vår katt gick bort utan förvarning…sorgen var stor och saknaden också..trots att det gått några år kan jag fortfarande känna av saknadenvarma kramar Åsa

  6. Jag förstår precis hur ni känner.Först fick vi ta bort gammelkatten.Då skaffade vi en kattunge som ramlade ner från ett träd och bröt benet .Han opererades men spiken lossnade och det fanns inget nytt att fästa i.Vi fick ta bort honom när han var bara 7 månader gammal.Usch !hela familjenoch även hunden sörjde.Vi skaffade 2 nya kattungar nästan direkt och de har hjälpt oss genom sorgen.Världens underbaraste !Men vi glömmer aldrig vår lilla olyckskatt Milou.Usch nu får jag tårar i ögonen.Tänker på er…styrkekramar ANNIKA

  7. Vet precis hur det känns….sååå ledsamt!Vi fick avliva vår "kattgubbe" Kurre för några år sedan, han var 14 år och var verkligen en familjemedlem. Efter 1 år köpte jag Mitzi på "Katthemmet" en underbar liten kattflicka!

  8. Åh Sandra, jag beklagar verkligen. Mina tankar går till dig, det måste vara otroligt jobbigt för er nu. Men för Sagas skulle var det det bästa för henne och det är det man får tänka på. Kramar

  9. Usch va tråkigt! Fick ta bort vår ena katt i våras då han fick lugncancer. Saknar pissen så attans mycket fortfarande. Svårt att vänja sig vid att man misst en familjmedlem.

  10. Ånej, inte fina lilla Saga! :(Jag är så himla ledsen för er skull, jag vet så väl hur det är att förlora en kär kattvän. De är så små, men tar en så stor plats i familjen och hjärtat. Stor, stor kram till dig och din T!

  11. Vet precis hur det känns,två av våra kissar har gått bort. En av ålder och en av vingel sjuka. Det är ju ingen tröst för dig men du vet ju att ni har givit henne ett bra liv medans hon levde. Tröste kram till er båda.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s